jag ligger på golvet och skakar för jag
spottade ut brutal ärlighet i ett försök till acceptans
jag hulkade ut mig själv i skogen där nånstans
och buskarna rev sönder mina knän när
allt bara blev svart

hallå, jag är trasig
med blöt klänning från vidrigt kallt vatten
bara ligger här och hatar i natten
sträcker ut min hand
se på när jag går sönder

barbent i naturen
och en tetra glömma bort
tolv procent och lycka finns ingen riktig sort
vet ju att du mår som jag
men fan aldrig dag för dag

och längtan är ingenting
under den lyckligaste veckan i mitt liv
står i ett vägskäl, måste ta ett kliv
skiter i det här
jag har tappat bort mitt driv

orden tar slut och verkligheten vid