Jag känner mörkrets herre som om den var starkare än gud.

Jag känner honom, och ensamheten.

Jag känner att döden är en del av mig, och kommer alltid förbli och har alltid vart.

Jag känner mig som en osynlig själ även om alla stirrar på mig.

Jag kan inte njuta av livet, även om jag vill, för jag har för mycket inom mig.


Jag känner ångesten kryper och vill explodera inom mig.

Det går inte att prata.

Jag förblir stum.

Jag antar utmaningen.

Nu är det jag, Gud, Och djävulen i en match.

Gud, gör mig fri, gör mig till den jag vill vara, gör mig inte till något annat som jag inte vill. Jag vill tillbaka. Du får kämpa åt mig, för jag orkar inte mer.

Snälla Gud.

Amen.