ser skrävor av mitt hjärta
som bara faller
ner
ner
ner

så jag fyller ett glas
för jag vill bara glömma

och jag släpper allt
så som jag släpper glaset

- för jag vill bara låta allting gå itu

rymmer - när jag inser att det inte längre handlar om
att täcket är för litet
för att rymma oss båda

och jag kan inte ens skilja glasskärvorna från mina egna
när jag låter damsugaren röja
där på golvet