Du pratar om kärlek som
du sörplar i dig en soppa på kål och solrosfrön.
Du tar för dig
lite här och där,
du bryr dig inte om att du trampar på
hudlösa hjärtan
som drunknat för
den lilla ömhet du bjuder ut
-till den som är först i kön.

Men vet att det är
den sköraste som
du gör mest illa med ditt låtsasbry,

Fullständigt inbäddad i
din cyberrymd

Du tvättar dig i en fejkad verklighet!

Men du säger att
så här är livet,
man tar bara det man vill ha.

Din brist på empati är påtaglig,

förrutom ett hycklande bry,

du noga lärt dig genom
alla serier och filmer
du lever genom
i din låtsasvärld...

Att leva,
fri

utan dig i den här världen är ett måste
för att jag ska överleva,

annars trampar du ner mig.

Du säljer dig till den som betalar högst
på marknaden, du vill ju vara främst

Men du,

Inatt,
när det bara är du och jag,
säg dom orden som jag längtar efter
att höra från dig.

Nu när vi är ensamma
vill jag andas dina andetag,
drunkna i dig
och glömma