Tänk att det är mer pinsamt att gråta
än att spy.
Hur är det möjligt?

Känslor är något man inte får visa.
Men man dricker för att man mår dåligt
och dricker man för mycket
så spyr man.

Är inte det känslor då?
Nej det är för långsökt får man till svar då.


När man har gråtit har man svårt att komma tillbaka till andningen.
Man känner trycket i bröstet och vet att det kan bryta ut när som helst.
Igen. Och igen.

Och så brister väggen man byggt upp.
Även fast att den inte får det.


Man går iväg för att få gråta ifred.
Men sen måste man gå tillbaka. Tillbaka till det stället man gick ifrån.

Det är mer pinsamt att gråta än att brutalt spy i någons annans toalett och sen säga att det var en misslyckad fylla.
Men att säga att trycket av alla andra misslyckanden blev för mycket som man burit på i för många år ledde till gråt

är alldeles för pinsamt för att säga och stå för det.

Inte för ett öre är livet någonsin rättvist
och inte för en kyss så kommer det någonsin att vara det.