Så en kall natt utan andedräkt
Förundrades en stilla själ
Över ordets makt

Dess förmåga att krossa gränser
Att döda väckta minnen så svagt, om än vid liv
Av regnslickad asfalt
Och vida skyar av ändlöst grått

Och stjärnorna vi ser
Har setts av så många förr
Men ändå är så nya och oskyldiga
Som för nyss öppnade ögon i en ny värld

Så sjung regn mot jord
Sjung cigaretter mot stål
En ensam själ sätter av mot sitt mål

Månader av tystnad sätter bokstäver till ord
Under det vilande ögat av en ren maestro
Trots hotfulla insyner av förr
Att ge är faran av att ta
(de skadorna tar jag med ära)

Kan ni se mina sällsamma platser
Kan du höra min tysta lyrik
Levande som döda, visste ni ingenting
Blott undernärd ignorans
Av en blind värld

Så sjung varg-yl mot måne
Sjung stillsam vind i regn
En sällsam själ söker än sitt mål

Och tid är tid
Tid att skapa
Er tid att förstöra
Din tid att vänta ut
Vår tid att beundra och hata

Mina sekunder av timmar
Faller en efter en
Under omvärldens förvandling
Från vitt till svart
Under mentala slagfält

Vägen finns där trots allt
En ständig följeslagare
Omnämnd i ord och bild
Verklig fast overklig

Så sjung ro i sinne
Sjung metall mot krom
En beslutsam själ vänder sig mot sitt mål

Slut mina ögon mot dina ord
Lägg min hand i ändlösa mål
Låt mina andetag kristalliseras
I spegelglas mot nattens drottning

Vila mina tankar i morgondimma
Se min själ i gräsbladets daggdroppe
Alltid unik från en annan vinkel
Utan röst i ändlösa vyer

Så sjung ångest mot mod
Sjung vägens befriande
En ensam själ vilar vid sitt mål