Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Världens undergång

femtio vita hästar på kullen den röda,
Springer på dödens fält så fort.
Härskaren drar sitt sista kort
Och soldaterna sin sista vandring börjar med möda.

Rösten som skriker "låt blodet flöda",
Emedan tiggarens knackar på hans port.
Tänkte hans alls på honom, när han byggde sitt fort?
Men snart är de ändå alla döda.

Nu är sista timmen slagen,
Runt branden lägger sig så en kuslig dimma.
Alla springer de ut i hagen.

Där skall de sina sista minuter stimma,
Invänta slutet med en klump i magen.
Och äntligen är den slut, denna sista timma.




Bunden vers (Sonett) av Märta Johansson
Läst 247 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2012-11-23 17:40



Bookmark and Share


  Elinsomalltid
Gillar den! ;)
2012-11-23
  > Nästa text
< Föregående

Märta Johansson