Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag vill känna smaken av mandel

Första gången jag träffade dig
Var du upptagen och en uppenbar idiot
vi startade en måndagonsdagtorsdagsrelation
då vi spelade tetris med våra kroppar
som två miljonprojekt
bar vi himlen
på våra axlar av betong och förväntan
men bäst före-datum har gått ut
storhetstiden är slut
och nu
är våra kroppar kåkstäder och bränt krut
med sprickor i alla fönster
söker vi desperat efter struktur
famlar efter nya mönster
att fastna i
en väg ut

Jag ville bara ligga lite
tillfällig känsloproletär
men jag har inte träffat någon som flyger lika högt och
kraschar lika hårt som mig och
när du visade mig att man kan landa tillsammans
började jag släppa in dig i min värld
och du ställde obehagliga frågor
utan att be om lov
sprättade du mig inifrån
och du kom innanför de första tretton skalen
det är inte mycket om man ser till det totala antalet men
det är fan så mycket närmare än någon har kommit förut

Du placerade dina flaggor på kartan som är jag
du blev spriten i Bergshamra
kärleken i Bredäng och
poesin vid St Eriksplan
och din hand liksom växte i min
som om vi inte vore ensamma längre
som att ett plus ett blir tre
världen som vi ser
skiftar färg höjer tempot sätter ribban
och ger tillbaks mer
av det som vi aldrig gav
för upptagna av
snefyllor som respons på krav
och det var där någonstans vi gick av
tunnelbanan som alltid tog oss tillbaks
till förorten och dagar av förnekelse

Och vår borg hade vattentäta skott
men kärleken är så skör det är varning för ras
ett luftslott
ett korthus
som vi byggt på kvicksand
med spelkort och karlssons klister
och det är så lätt att bli rädd
när alla som andas
blir terrorister

Dom säger att första intrycket varar
men vi har just börjat blöda
för jag vill känna smaken av mandel i min mun
för det är så du smakar när vi vaknar
och jag måste blunda en stund
för att sen kunna kisa och se
att du fortfarande ligger bredvid
inte för att jag tror att du ska försvinna
men om du skulle göra det
vill jag att det är en sak
som du vet

Att när jag var liten fick jag höra
att om man i en enda sekund
älskar någon mer än allt annat i världen
kommer det lämna spår på himlen
och i själen
Och om det här korthuset skulle rasa
om vi skulle tappa varandra på vägen
så vet jag med största säkerhet
att om tusen år
kommer man fortfarande kunna se dina spår
på vintergatan
och när allt är över
när dom obducerar mig
kommer dom också hitta spåren
av dig
här




Fri vers (Spoken word/Slam) av Louise Sisaster
Läst 405 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2012-11-23 21:26



Bookmark and Share


  hansensson
Förbaskat bra!
2013-05-20
  > Nästa text
< Föregående

Louise Sisaster
Louise Sisaster