Han har kommit för att se efter
Det han slagit i spillror
Sakta rör hans fingrar vid min hud
Men han märker inte hur jag skälver inuti
Utav hans blotta beröring
Är rädd för att han ska sluta
Om han lägger märke till behov
I hemlighet håller jag hans t shirt under näsan och andas in djupt
Medans jag tassar fram barfota över parkettgolvet
Jag är så vit att mina blåmärken lyser som fläckarna på en dalmatiners päls
Men jag är även valpen han lekt lite väl mycket med
Och det är inte lika roligt längre när jag lägger bollen i hans hand
Så jag drar svansen mellan benen och kryper in i ett hörn
Där jag hoppas att han finner mig
Snart