Ser dig och ler,
Där du sitter bortom mitt grepp.
Där du sitter Du mig ej ser,
Var gång du rör dig flyttar jag mig ett snäpp.
Försöker följa efter långt även om jag inte vågar,
Flicka stanna, mina känslor lyder inte, du drogar.
Jag ser dig försvinna där runt hörnet med stora kliv,
Du är ur mitt synfält, förhoppningsvis ej ur mitt liv.

Hon förföljer mig även i mitt sinne,
Hon satt där varm, trygg, föste undan sin lugg.
Den flickan lämnar inte mitt minne,
Men vad gjorde jag, dumbom, inte ett dugg.
Jag ser regnet, all sorg där utanför,
Men orka bry sig, är det någon som gör?
Ok jag vet att ni finns, ni lever i tystnad,
Hon och jag, för evigt eller är det en omöjlighet?
Säg mig, går det att stilla min lystnad?
Alla frågor till er, finns det någon som vet?

Knappast bara hon bland mina tankar,
Eller kanske hon är ensam i min värld?
Genom mina drömmar jag vankar,
Försöker hitta rätt väg.
En linje, ett streck till henne, rakt på,
Att åter finna kärleken, drömmer jag då?
Det ögonblicket glöms aldrig, ty jag levde känslan nyss,
Om jag finner henne, så skall jag ej tveka och sitta tyst.
Eller jo kanske, ibland, hon är ju så fin,
Hennes värme skulle knocka, göra mig lealös.
Jag skulle bara stå där, betrakta, med samma dumma flin.
Där är hon, svårt att andas, känslorna i en drös.

En ängel utan behov av vingar,
alla romantikers dröm besannad.
I mitt hjärtas klockor hon klingar,
Ändå står min talförmåga obemannad.
Men människa gör något, ge henne ett leende minst,
Hon kommer att ge ett tillbaka, du går i vinst.
Nej, hon stiger upp, tar väskan, redo att gå av?
Nej, snälla inte än, stanna, vart skall du gå?
Hon kommer hitåt, har jag månne funnit en lyckodag?
Hon satte sig mittemot, då kanske jag är välsignad ändå.

Utbyte av information, leenden och blickar,
Oj vad mitt hjärta slår.
Ingen har berört mitt hjärta som denna flicka,
Kunde aldrig tro att man så här kunde må.
Hjärtat sjunger, känslorna skriker,
Kan inte tänka, sitter tyst.
Hon kallar mig vid namn, jag vet ej hennes, åh paniken!
Orden överflödiga, alla tankar stoppas av en kyss.
Kroppen lever sanna mina ord,
Inte någon kan vara lyckligare på denna jord.
Hon säger hon måste gå, åh inte än!
Hon lovar hon kommer åter, stannar kvar i mitt hjärta.
Hon säger hon måste gå, att vi ses imorgon igen.
Jag vet, puss, vi ses, bortskämd smärta.

Sitter kvar på min plats. Väntat över, utgången är där.
Detta utrymme är endast för den som ej har någon kär.