Jag är flickan med vitsippor i blick
med huvudet fyllt av poesi
och själen full av fjärilar
jag har vår i mina ögon och sommar i mitt hjärta

Jag är ett hav och ibland en stilla sjö
jag har mina tankar ganska nära himlen och fötterna på jorden
jag har gått barfota genom livet men ändå behållit skorna på

Jag var redo att knoppas
jag var redo att slå ut
våren hade äntligen kommit

Men du höll handen för din kisande blick
och allt du såg var en invalid

© Linda Garbén