Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Och jag töar aldrig numera

Jag sår,
i fruset hjärta.
Minusgrader regerar.
Allting här,
sluter sig kring
näring.
Alla mina perspektiv
är bortdomnade, somnade
i snön.
Du har lämnat
organ i mig.
Mitt samvete sväljer hårt,
det blir din förlust men
du vägrar betitla mig ansvarig.
Du förstår inte att
jag har käkar,
inuti mig som inte
ens kärleken
rår över.




Fri vers av Sonia
Läst 470 gånger och applåderad av 17 personer
Publicerad 2013-06-02 23:25



Bookmark and Share


  Lotta Th
Aj mitt hjärta.
Rakt in.
Tack. Eller nåt.
2013-08-20

  Ulf Lagerholm
Hittar inga bra ord för detta. Helt fantastiskt bara. Poesi i dess renaste mening.
2013-06-25

  cerberus
Wow...
Jag är mållös... :-)
2013-06-21

  Ulf D VIP
Som om höstsådden blev sen innan vintern slog sina vita armar runt. Snöfallet skymmer sikten, spåren snöar sakta igen och fryser till. Efter det kommer det en intressant spegelbild av något som har hänt och en förklaring, jag undrar om inte de tre sista raderna kan bli en längre text.
2013-06-17

    ej medlem längre
Åh så fint!
2013-06-03
  > Nästa text
< Föregående

Sonia
Sonia