Har dina fingrar fallit offer ännu.
För mina barriärer, cirklar,
snäva linjer.
Inåtvänd är åtråvärd,
öppenhet ett hinder.
-

Becksvart bröst i dina händer,
stå still.
Jag kan aldrig räkna ner till undergång.
Skuggad av underkastelse, krystad livsstil.
Poserar därför att
det verbala bara tar mig
just hit.

Följsamt vacker
klädsamt rebellisk och i en
tursam uppenbarelse snurrar jag
din värld.

Fredag kväll,
gestaltar perfektion, forever young.
Ska gå i graven tjugosju och du,
ska hålla det finaste talet.
Hatar destruktion, ber mig själv hålla käften,
häller ut partydroger och
slumrar till för en stund med
varma fingrar i håret.
-



Har alltid haft en
förkärlek för uppvaknanden.
Renheten i luften, i morgonkaffet.
Ber mig själv hålla fast vid
stunden.

Men sen sörjer jag igen,

att älska sig själv är en illusion.
Jag fascinerar mig själv, kärar ner mig
i hatet.