det är frestande att trampa ner sig det finns alltid träsk
och tårefloder
det är nära till det gungade och sanka
hjärtats mörker

allt jag har är denna ranka pelare av kotor
som mitt kött är byggt omkring
mitt huvud vilar på
och som bär mina hemligheter inneslutna
allt jag har är mod

när marken sviktar hoten hopar sig och jag vill sjunka

ge upp
ge upp det tjänar inget till
viskar min fiende och för ett ögonblick är jag beredd
att lägga ner min kamp - det händer varje dag

men lika ofta
trotsigt svarar blodets röst: så är jag inte byggd