En medfödd osäkerhet
ett behov av komfort
är en törst som aldrig släcks.
En knagglig och obehaglig väg
valde jag att gå
när jag valde mellan pest och kolera
när jag valde om jag skulle avverka
metern mellan mig
och monstret i mig
jag är här nu
frågan ekar varje natt
innan mina ögonlock
blir alltför tunga av stoftet
var det rätt av mig?
domnar bort från medkänsla
och förståelse
ingen vill någonsin vara
den som är den
men det är jag.
En knagglig och obehaglig väg
valde jag att gå
ingen medkänsla
eller förståelse kvar
endast en självisk törst
som vi alla vet
aldrig kommer ta slut.