Sitter uppe mitt i natten
funderar på människorna och livet
Tar av mig hatten
för minoriteter som lider

Föraktar majoriteten
som vandrar med i stöveltrampet
Ser deras mesiga fega falska anleten
tatuerade med demokratiska djävulsmärken

Massan har blivit mer än bara åskådare
och därför fruktar de varandra
Det enda de förstår
är när helvetet bränns under deras ända

Och det är i den rädslan
de ställer de sig upp
Och skriker med en röst av ängslan
sätt inte min plånbok under lupp

Sen har politikerna åter lyckats
med att förvrida lögnen till sanning
Oskyldiga skadas och förtrycks
kapitalet njuter av empatins underbemanning