jag flydde den förtätade platsen
dess tusen irrande villovägar
tusen små uppskrämda sparvar
tusen fjärilar i magen

nu sitter jag på ljungheden
bland surrande bin
flätar in viltstigar i mitt hår
och inandas solnedgångsljuset

detta
var alltså början
till slutet vi alltid förutsåg;
sakta vidgande stillhet
och ljumma stenhällar i kvällningen
steg som nalkas
bortanifrån