Vem bryr sig?
Man ligger i mammas mage och hon röker och dricker rödvin. Man känner av hennes livs hela helvetes ångest och det därför man skriker så när man föds: AAAAHHHHHHHH!!! Redan den första dagen så börjar ens föräldrar att manipulera och programmera en och trots att man kämpar emot är man redan som 7-åring en hjärntvättad robot som bara ska ha mer och mer prylar och saker, naturligtvis mobiltelefon, TV-spel i vilka man njuter av att mörda, och ut går man aldrig för det är så tråkigt, och man väger 70 kg, och man har lärt sig sen den första dagen att anfall är bästa försvar för det gäller att mobba eller mobbas. Redan som 9-åring agerar man narkotika- och vapenkurir och mamma och pappa är två jävla psykfall och loosers. Man lugnar ned sig några grader och läser klart skolan med rätt så bra betyg. Man väger nu 170 kg och går nästan aldrig utanför dörren för man är fortfarande en nörd på TV-spel, och man gifter sig rent halvroligt slentrianmässigt för det är så det ska vara bara och sex år inte mycket att ha, trist och alldeles förutsägbart. Plötsligt så springer två barn omkring i lägenheten som man ska ta hand om och visst bryr man sig men inte överdrivet mycket. En av ungarna tänder helt sonika eld på lägenheten och man har tyvärr ingen hemförsäkring men man bryr sig inte så mycket. Nu är man hemlös och går på heroin och man gillar den situationen och friheten.
Prosa
av
Johan Bergstjärna
Läst 175 gånger Publicerad 2022-10-25 19:39 |
Nästa text
Föregående Johan Bergstjärna |