Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Pappa dansar jitterbugg i himmelriket

 

En gladlynt babian sitter i min gröna fåtölj och dricker konjak. Jag vill lära känna honom mer. Begeistrade ser vi björkarna slå ut och våra gränspsykoser klingar av till tonerna av Duke Ellingtons orkester. Tiden pendlar mellan 70-talet och galaxen abraxax 2 kolugn blå när Björn Borg blixtrar till med en rak surrealistisk backhandpassering på en uppgiven Jimmy Connors. Jag har börjat stjäla prylar från mina bästa kompisar. Det är mitt sätt att få ut min ursinniga vrede. Jag står i haga centrum och spelar flipper. Min pappa har nyligen begått självmord. Ingen lägger någon uppmärksamhet på min sorg och förtvivlan. Man kan bli sjuk av människors positivism och optimism. Vi sitter inne i den magiska skogen och sniffar härligt kontaktlim och dricker starköl. Jag är 11 år gammal och har just blivit utslängd ur paradiset. Min barndom är alltså slut. Björn Borg och Ingemar Stenmark sitter på min säng när jag sova och tröstar. Mamma och den nya styvpappan är två euforiska zombies. Jag känner mig så konstig i huvudet. Det går liksom inte att tänka och känna samtidigt. Vi gör inbrott i villakvarteren för att få pengar till en massa underbara droger och sprit. Mamma är så glad. Styvpappan mobbar mig minutiöst. Jag sticker hål i däcken på deras bil. Vi stjäl cyklar som vi avyttrar. Att jag är väldigt allvarligt traumatiserad har jag ingen aning om. Vi lånar en kompis föräldrars bil och kör runt höga på droger och alkohol. Det ska vara härligt att leva. Det sitter en gladlynt babian i min gröna fåtölj och dricker konjak. Jag vill lära känna honom mer. Gränspsykosen är ett faktum men min omgivning märker i sin koma ingenting. Tänk positivt. Samhällsmaskineriet bara måste rulla på. Alla mår bra. Tomtar springer omkring och sjunger julsånger i det varma juli inne i den magiska skogen där vi sitter och tänder på medan vi lyssnar på Led Zeppelin och Deep Purple. Vi är kungar och drottningar. I december när vi ska äta spaghetti med köttfärssås på dårhuset som vår familj utgör så tar jag pannan av gjutjärn och kastar ut genom fönstret. 10 sekunder av en chockad handlingsförlamning och sedan åker jag på rejäl örfil av den där mannen styvpappan. Jag tar mitt basebollträ och krossar alla fönster i radhuset. Styvpappan ligger avsvimmad efter ett slag. Mamma springer omkring och skriker alldeles hysterisk. Det är 24 grader kallt ute. Jag kolkar i mig en flaska konjak och sätter mig i soffan och väntar på polisen. Jag har just räddat mig från decennier av en väldigt allvarlig psykisk ohälsa. Mina kompisar kommer och vi skrattar åt eländet. Bra gjort Johan. Snyggt jobbat. Det här ska säkert bli underbart. Personalen nere på BUP suckar djupt och ger en injektion lugn och sömn. Doktorn dagen efter ser slutkörd ut. Fosterhemmet blev i alla fall toppen. En gård ute på landet med två rejäla och kärleksfulla föräldrar och några trevliga syskon. Jag går i psykoterapi hos en kvinna i medelåldern. Hon är en ängel som kan göra mirakel. Katten Sture spinner när jag ska sova. Vitsipporna håller på att slå ut och vi skrattar åt Monty Phyton. Pappa dansar jitterbugg i himmelriket. Mamma står under tvångsvård på en psykosavdelning. Hon är övertygad om att hon har 7 barn tillsammans med påven. Läkaren säger att det ska gå över.




Prosa av Johan Bergstjärna
Läst 16 gånger
Publicerad 2024-05-03 17:13



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Johan Bergstjärna
Johan Bergstjärna