som ett tempel i solen
på lagomt avstånd,
jag visste att det var där du var

fåglarnas kvitter ekade mot huskropparna,
jag satt på bänken
tittade på skorstenen i huset där du var
och visste att snart kom du gåendes
till middagsbordet och värmen

idag är det du som sitter och väntar
vid bänken
tittar mot templet i solen

fast nu syns den inte längre
av nybyggda hyreshus
nu är det jag som jobbar
i huset med skorstenen
men jag kommer hem till middagsbordet och värmen

fast aldrig kommer barndomen tillbaka