Det brann en gång en eld i mig för människors frälsning,
När både helvete och himmel var en verklighet
Men med tiden som har gått sen dess har det hänt nånting med hjärtat som jag hoppades få slippa i mitt liv.

Hur kan jag kalla mig för radikal och överlåten, när jag nästan har glömt av
hur det är att va förlåten?
Hur kunde jag ge efter för den apati som jag anklagat så många andra för?
Det finns så mycket runt omkring som jag borde bry mig om;

Så många brustna relationer med barn som kommer i kläm.
Utbrändhet och depressioner överallt.
Någon mördas någonstans, och det kunde mycket väl ha varit jag.
Och alla dessa krig som aldrig verkar få ett slut
Hur kan jag våga tycka då, att mitt lidande är stort?

Jag längtar till förvandlingen. Jag måste inse sanningen.
Jag lever inte som jag ska. Den kärlek som jag borde ha,
saknar jag i mitt liv så förvandla mig.

Det finns människor som har hamnat utanför vår kristenhet.
Man passar alltför dåligt in i den snäva ram som finns.
Det finns vilsna själar som känner liksom jag
en inre frustration som äter upp allt vi har.

Världen raseras mer och mer. Hur kan du missa det du borde se,
när till och med vårt klimat är upp och ner?
Alla mänskor som förgås och hamnar i djävulens våld;
är det nåt vi bryr oss om egentligen?
Hur kan man orka härda ut, med ett sådant liv till slut?

Jag längtar till förvandlingen. Jag måste inse sanningen.
Jag lever inte som jag ska. Den kärlek som jag borde ha,
saknar jag i mitt liv så förvandla mig.

Jag stannar här på knä inför dig, tills du har förvandlat mig.
Jag gör vad du vill för att leva som jag ska. Säg mig vad du begär, jag lyssnar till dig nu. Då böjer du dig ner till mig och säger det jag minst av allt trodde jag skulle få höra:

”Jag gick till korset för din skull och tog alla dina sår.
Steg ned till dödsriket och uppstod därifrån.
Om du sluter ögonen, så ser du bara ljus.
Jag står här framför dig, din frälsare Jesus!

Kom hem, till den plats där ingenting fattas dig mer.
Det paradis som du når, där väntar dig fullkomlig nåd.
För bara här får du ro, som skänker liv åt din tro.
Den kärlek som du begär, finner du bara där jag är.
Kom hem!”