Solen skiner och Guden strålar med sina ögon. När jag står där och hälsar honom välkommen, så blinkar han till mig. Jag blir generad och tittar mig omkring. Då står gudinnorna där och skrattar. Jag ler lite i smyg...

När jag står där känner jag varma armar som slingrar runt min själ, något som lyfter mig upp mot himlen. Jag ser tulpaner omkring mig i olika färger. Himlen är fylld av tulpaner, och jag känner en vibration inom mig. Jag är så nära himlen som jag kan komma.

Med Ostara inom mig, svävar jag mellan tiden då natten blir till dag. Gudinnorna sjunger en hymn och jag känner hur jag plötsligt börjar snurra...fortare och fortare... Tiden stannar och gudarna jublar. Sen så smäller det och det blir alldeles tyst, å jag befinner mig i oändligheten.

Jag vågar knappt röra mig. Försiktigt så tittar jag mig omkring. Jag är ensam.

Det är Ostara och jag är ett med Gudinnan...