Det är november, och min själ känns frusen. Jag tittar upp mot den mörknande himlen och ser att månen skiner skrämmande där uppe. Jag lägger mig ner på marken för att tillfälligt dö. Gudinnans frostiga ansikte ler mot mig, och min frusna själ blir plötsligt varm.

Det är frostmåne.
Jag reser mig upp igen och bestämmer mig för att leva ytterligare ett tag.