Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Utsvulten av saknad

När jag kom hem från jobbet idag
satt du utanför min dörr
på en svart väska med dödskallar på
iklädd din kappa och
de nattsvarta stövlarna

Du såg på mig med tårade ögon
och dina läppar formade
ett litet litet leende

Jag sa inget, bara tog din hand
drog dig intill mig och kysste dig

Du kysste tillbaka

Allting snurrade av berusning
våra läppar smälte samman
och allting exploderade av
värmen vi utstrålade

Jag sög i mig all den kärlek jag saknat
smaken av närhet
känslan av liv

Jag sög i mig hela din själ
tömde dig på luft
tills du bara var ett tomt
skal utan innehåll.

När jag släppte dig
föll du och vinden
fångade ditt bleka syrelösa
skinn

Du for snabbt upp över trädtopparna
och bort bland molnen och
det sista jag såg av dig
var ditt svarta dansande hår

Du var borta igen
jag tände en cigarett
och grät







Fri vers av röd_asfalt
Läst 221 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2011-03-22 19:02



Bookmark and Share


    svarta ängeln
het.
2011-03-24

  VampyrÄngel
Oj.
Så målande språk.
2011-03-23

  Katinka VIP
Helt fantastisk. Jättebra bildspråk, som om man var där.
2011-03-22

  Grävling
Du skulle kunna skriva en hel novell av den här.
2011-03-22
  > Nästa text
< Föregående

röd_asfalt
röd_asfalt