Jag är aldrig så ensam som när jag inte känner din puls.
Utan dig i mina lungor förtvinar jag.
Utan dig i mina ådror.

Jag skäms över vad du gjort mig.
Och vart världen är på väg att föra oss.
Inget av det borde ha hänt.

Men på sättet vi gestikulerade drog jorden oss närmare.
Och plötsligt fördes vi samman genom fusion.
Det är så stjärnhimlen föddes.

Och jag har aldrig varit så tacksam som nu.