Jag har börjat att sörja, en icke avliden vän,
o jag kan inte dölja, det jag så länge har känt,
O jag kan inte glädjas, av det som gör min vän glad,
men vi bor så långt ifrån varandra, ändå nått som är bra,
Men jag vaknar o jag våndas, undrar hur det ska gå,
kommer vi vara vänner, även om ett par år.


Jag saknar min vän, jag saknar min vän
Jag saknar min vän, jag saknar min vän


Jag såg dig promenera, promenera på stan,
Någon gång i förra veckan, mitt på ljusa dan,
Du har valt din väg och gått, så svalt o kallt, så rått,
Inget gror av det vi sått, Allt färgades grått
Men jag andas o jag lever, kan känna pulsen slå,
tänker att nu är nu, o då var då,


Jag saknar min vän, jag saknar min vän
Jag saknar min vän, jag saknar min vän


Det är mig som dom längtar efter, när har dom längta klart?
Lyckan är att försvinna, att vara saknad är underbart,
Men jag har blivit någon annan, nått jag aldrig tänkt
men jag ska aldrig återvända, den dörren har jag stängt,
O från den dagen våra vägar skildes, har jag åldrats 10 år,
trots att det bara gått några veckor, är det där jag får stå


Jag saknar mig själv, jag saknar mig själv
Jag saknar mig själv, jag saknar mig själv