frusna tårar vid en iskall kind
döda hjärtslag i ett bröst av sorg
längtan efter värmen av sommarens vind
en önskan om att kärleksfulla änglar samlar ihop min smärta i en korg

jag ber en stilla bön av min sista kraft som jag har kvar
kraftlösa rop efter hjälp i mitt i huvud som ingen hör
jag tar nu av mig min förklädnad och går genom livet naken och bar
men den enda känslan jag bär på är att det känns kallt och jag snart dör