Man blir blind i sina tankar.
Andra människor påpekar mina svagheter.
Där jag vill hjälpa de utslagna.
Förklarar ni andra mina misstag.

Vårat samhälle bygger på ärlighet.
Vissa ser möjligheter och blind tro.
Jag vill inte sluta tro på hjälp.
Även om andra går förbi, nonchalant.

Det är lätt att dra alla över samma kam.
Men vissa kammar saknar taggar.
Dessa taggar som saknas.
Ser jag, men inte ni andra.

I Sverige har vi det bra.
Men inget är gratis.
Man kan se och tro dessa skrivna plakat.
Men hur många av oss läser dem.

De som verkligen behöver vår hjälp.
Hoppas jag inte sitter med falska tårar.
För även jag som humanitär.
Vill inte ge falska bidrag.

Gå inte förbi osynliga.
Stanna upp och ge en blick.
För de som behöver hjälp.
Ska inte bli blinda för oss andra.

Jag ger och slutar aldrig tro......