På branten mellan förruttnelse och ruin
Vänder jag mitt ansikte mot himlen
för att hindra tårarna från att falla

De faller ändå

Du har lämnat ett hål i mitt hjärta
och mitt liv rinner ut i sanden
En minut är en timmes tid

En kort stund i livet

Bakom ryggen skymtar skuggor fram
tröga som en stigande morgonsol
och lika självklara

Droppar i sanden

Någonting äter av min själ
Tar stora tuggor av mig
Älskling, det är du

Älskling, det var du