Utanför mitt fönster pågår livet. Själv tar jag ingen del av det, livet där ute alltså. I tre hela dagar har jag stannat inne. Två av dem ville jag helst sova hela dagarna, men gjorde det ändå inte. Idag vill jag fortfarande ta en hel dag och bara sova, fast inte idag... 

Det är så mycket som jag skulle vilja göra, så mycket som jag skulle vilja ha ork till, så mycket jag skulle vilja ha lust till. 

Det hade jag, för några veckor sedan. Då sprudlade hela jag av lycka och energi. Och som oftast när det händer så möblerade jag om hemma. Lusten att ta tag i alla mina tänkta eller påbörjade projekt flödade inom mig.

Då kände jag mig som korna brukar uppträda vid kosläpp, eller som man sa när jag var ung, "som en kalv på grönbete".  Idag har kossan knatat in i ladugården igen och står och idisslar i sitt bås, som om hon fortfarande var fastkedjad. Idag är lusten någon annanstans än här. Kanske den strövar omkring bland de andra flanörerna och motionärerna där ute....