Han kommer och går som han vill
och har fått henne
på gaffeln
just genom att ge henne kuk och blommor,
choklad, vin och humor med skratt.
Han knullar henne hårt
så arg han är
slänger ett "nu måste jag iväg"
och är åter borta.

Hon lever i ett skruvstäd.

Dricker vin varje dag
för att komma loss
från sina brännande känslor
om att denna "folie a deux"
kommer att sluta illa.

Det händer att hon tänker på pappa
men hon har ännu inte kommit så långt
att hon förstått sambandet.

Hon vet hur olycklig mannen är
i sitt aggressiva knullande
men hon har slutat tycka
det är skönt.

Hon håller på att vakna.

Det är inte hud hon behöver.
Inte hans hud och kuk.
Inte hans jävla tårar om att han
skulle vilja krypa in
i hennes livmoder,
hans skyddsrum mot den hemska världen.

Det är sig själv hon längtar efter.
Oberoendet för helvete !

Pappa !
Varför ?