Göran har fått förhinder till att göra det där han tänkt sig att kunna göra.
Han har fått två val.
Det ena är att gå i terapi och redan innan har han tänkt sig att det är den enkla utvägen.
Han har fått för sig att det är som en lek och samtidigt en sorts kraftmätning.
Han är redan övertygad om att han kommer att avgå med segern.
Det här kommer att bli som att ta godis från ett...
Här avbryts hans känslosamma lek av den där som förledande rösten.
Ändå har han redan övertygat sig själv om att det blir en lätt match.
Ett avbrott mot den vanliga rutinen.
Terapeuten till Göran.
- Du vet inte vad du vill?
Göran till Terapeuten.
- Det är väl klart att jag vet, jag är ju här för att jag ville gå hit.
Terapeuten till Göran.
- Men först motsatte du dig kanske den saken?
Göran till Terapeuten.
- Kanske och kanske inte.
Terapeuten till Göran.
- Du talade med någon som gav dig två möjliga val?
Göran till Terapeuten.
- Mmm.
Terapeuten till Göran.
- Du valde det du fick för dig skulle 'kosta dig minst'?
Göran till Terapeuten.
- Vad menar du?
Terapeuten till Göran.
- Du fick för dig att kunna manipulera mig, eftersom du försökt dig på saken förut?
Göran till Terapeuten.
- Kanske och kanske inte.
Terapeuten till Göran.
- Kan ske och kan ske inte.
Göran till Terapeuten.
- Va? Vad var det där.
Terapeuten till Göran.
- Kan ske och kan ske inte.
Göran till Terapeuten.
- Du menar att det är en variant på vad jag själv sade nyss?
Terapeuten till Göran.
- Kanske och kanske inte.
Göran till Terapeuten.
- Vad menar du med det?
Terapeuten till Göran.
- Att använda dina egna ord?
Göran till Terapeuten.
- Ja, att använda mina egna ord.
Terapeuten till Göran.
- Du vet varför du är här?
Göran till Terapeuten.
- För att jag vill.
Terapeuten till Göran.
- För att du tror att du vill.
Göran till Terapeuten.
- Ja, jag valde. Än sedan då?
Terapeuten till Göran.
- Du vet vad du vill?
Göran till Terapeuten.
- Kanske det.
Terapeuten till Göran.
- Du är här mera av nyfikenhet, än för att du egentligen skulle valt det själv, om du haft ett eget val.
Göran till Terapeuten.
- Nu när du säger det så.
Terapeuten till Göran.
- Att tro sig veta vad en själv vill, har även att göra med vad du inte vill.
Göran till Terapeuten.
- Jag säger som agenten i filmen, 'Alternativet till att behöva höra din röst, är att föredra'.
Terapeuten till Göran.
- Men nu har du i alla fall valt att komma hit.
Göran till Terapeuten.
- Ja, men jag kan ju slå dövörat till.
Terapeuten till Göran.
- Du kan välja att tänka på något annat. Hoppas på att det du tänker på skall kunna fördriva ljudet av min röst.
Göran till Terapeuten.
- Något i den stilen.
Terapeuten till Göran.
- Men detta beslut bråkar med din egen nyfikenhet?
Göran till Terapeuten.
- Ja, ja. Visst, visst.
Terapeuten till Göran.
- Du vill att om det skall brinna någonstans...
Göran till Terapeuten.
- Vaddå? Varför skulle jag vilja det?
Terapeuten till Göran.
- ...det gärna får vara på en annan plats?
Göran till Terapeuten.
- Men, det där är ju självklart.
Terapeuten till Göran.
- Samtidigt är du en sorts självplågare.
Göran till Terapeuten.
- Är jag väl inte.
Terapeuten till Göran.
- Jo, det är du nog.
Göran till Terapeuten.
- Är jag väl inte.
Terapeuten till Göran.
- Du vet bara inte om det.
Göran till Terapeuten.
- Om skeppet skall sjunka...
Terapeuten till Göran.
- Vad menar du med det?
Göran till Terapeuten.
- ...vill du inte befinna dig på det.
Terapeuten till Göran.
- Nej, det vill jag ju inte.
Göran till Terapeuten.
- Och samtidigt...
Terapeuten till Göran.
- Vad menar du egentligen?
Göran till Terapeuten.
- ...vill du kunna se det hända.
Terapeuten till Göran.
- Kanske det.
Göran till Terapeuten.
- Så om du befinner dig nära olyckan...
Terapeuten till Göran.
- Mmmm.
Göran till Terapeuten.
- ...önskar du att den bara inte drabbar dig.
Terapeuten till Göran.
- Mmmm.
Göran till Terapeuten.
- Men du vill veta om att den hände.
Terapeuten till Göran.
- Kanske det.
Göran till Terapeuten.
- Om det händer dig, då är det otur.
Terapeuten till Göran.
- Det kan du hoppa upp och sätta dig på.
Göran till Terapeuten.
- Om olyckan händer någon annan, då ser du det som tur.
Terapeuten till Göran.
- Mmhm.
Göran till Terapeuten.
- Om flygplanet jag skall flyga med, jag är försenad till för att trafiken på vägen var fullmatad.
Terapeuten till Göran.
- Nu är det du som skissar på berättelsen, du som tänker dig in i händelseförloppet.
Göran till Terapeuten.
- Om planet jag skulle med inte når målet, utan exploderar på vägen dit. Då har jag haft tur?
Terapeuten till Göran.
- Just det. Du tror på tur och otur.
Göran till Terapeuten.
- Så du menar...?
Terapeuten till Göran.
- Ja, vad menar jag egentligen?
Göran till Terapeuten.
- Under vissa omständigheter...
Terapeuten till Göran.
- Ja.
Göran till Terapeuten.
- ...så vill jag att något händer mig. Bara att jag hoppas på turen?
Terapeuten till Göran.
- Kanske sätter du din lit till den?
Göran till Terapeuten.
- Jaha, ja.
Terapeuten till Göran.
- Du hoppas på att det skall finnas en utväg för dig. En 'bakdörr' att smita genom, ifall det skulle behövas en.
Göran till Terapeuten.
- Kanske var det inte helt fel att komma hit.
Terapeuten till Göran.
- Du har fått perspektiv?
Göran till Terapeuten.
- Mmmm.
Terapeuten till Göran.
- Du har bara inte tänkt på saken?
Göran till Terapeuten.
- Kommer jag hit igen?
Terapeuten till Göran.
- Du har inbokade tolv besök, det här är det första.
Göran till Terapeuten.
- Ja, adjö då, till nästa gång vi ses.
Terapeuten till Göran.
- Om turen är med dig förstås.
Göran svarade inte, han var i tanken redan på väg tillbaka i cellen verkligheten.
Den han fann som fängslande.




oo