Redan medlem?
Logga in
Dagbok
Dagbok - Januari 2007
|
Jag måste skriva ner smärtan, den får inte bli bortglömd när jag försvinner. Låt människor ta lära av den djupaste smärtan!
Måndag den 8 Januari 2007 Vet du hur ont det gör?Mina hjärtslag har blivit långsammareAndetagen blir allt svårare att fånga Allting fortsätter att bli plågsammare Och skriken av panik blir för många Dagarna går men det går aldrig över Hjärtat börjar försvinna, det känns ej Jag vet inte längre vad jag behöver Det här äter långsamt upp hela mig Jag skriker, men det är ingen som hör Vem ska torka mina tårar när ingen ser? Jag tvekar på att någon bryr sig när jag dör Jag tror jag förvandlas, vad är det som sker? Och det gör så ont, jag försvinner Mina ögon suddas och synen försämras Jag tror det är blod som för armen rinner Hela den här livssituationen förändras Jag ska dö precis som min själsfrände Det spelar ingen roll vad jag vid liv gör Min \"broder\" finns inte ens vid världens ände Den sista lyckan är något jag förstör Och snart har ett halvår gått sen jag vart kär Vi tillbringade en natt och lite till, i friheten Men sen tappade vi bort varandra, jag minns det där Nu är jag inget annat än den misslyckade poeten Och det gör så in i helvete ont! |
2007januari (1) |