Hiro

39 år

från Norrköping

Dagbok

Dagbok - September 2007

« Tillbaka till dagböcker

Egentligen bryr jag mig inte

Tisdag den 11 September 2007

jag undrar bara

”varför tittar du på mig?”

för det finns inget annat att se, allt har jag sett oräkneliga gånger förut och jag har tröttnat på platina blondiner och tonårsflickor, gamla tanter med matkassen på sätet bredvid sig.
jag tittar på dig, och jag undrar om du inte fryser om fötterna, nakna i guldsandaler på höstgator. Jag undrar vart du köpt väskan, om du log i provbåset när du insåg att jeansen satt perfekt. Jag undrar om du tycker jeansen sitter perfekt, eller bara bra, eller överväger att köpa nya när pengarna kommer. Jag undrar varifrån du får dina pengar, om du har dem ordnat vikta i plånboken eller ihopskrynklade i botten av väskan, igen undrar jag var du köpt den.
Jag undrar om dina bröst är stora eller om det beror på skinnjackan, jag vill säga att jag gillar färgen på jackan och att jag letar efter en likadan fast i herr modell men jag undrar vad du skulle tycka om mig då. En galning, undrar om du ser mig som en dryg djävel eller ännu värre, någon som raggar på en buss. Inte undra på att jag viker bort blicken för en stund och fokuserar blicken på något som susar förbi. Jag undrar om det är okey att titta igen.
Jag undrar hur du kysser och hur din andedräkt är, om den bitterljuva smaken av nikotin ligger kvar, om din saliv är kall eller varm, fräsch eller unken. Jag vet att du röker för det såg jag en gång, förra gången, därför undrar jag inte över det.
jag undrar om du kan se dig själv i spegeln utan att tänka på alla fräknar, jag undrar om du räknat dem alla. Minst tvåhundra, eller hur? Jag undrar vilken ögonfärg du har, jag kan inte se härifrån, vilken färg är din tunga, är den sträv som en katts eller fuktig som en hund? Jag undrar om du är lesbisk, om du ser på porr, om du är kristen, om du knarkar, om du är lycklig.
Jag undrar om du varit nervös någon gång, om du stammat fram helt fel ord och skyllt på ett panikbultande hjärta. Jag undrar om du kände dig varm första gången någon höll din hand, jag undrar vilken hand det var och jag undrar om du hade handsvett, kände du dig som världens mest motbjudande person eller var han ännu mera nervös? Jag undrar om ni är tillsammans fortfarande, om du är tillsammans med någon, om du valt själv.
Jag undrar om du är vegetarian, sockersjuk, har du kolera och varifrån fick du det? Var det när du åkte till Thailand för att hitta dig själv, vad fann du, åkte du själv, åkte du alls, när går planet?

”Jag ska av här, nu får du titta på någon annan.”

Jag undrar om du ska ta bussen imorgon med, det finns fortfarande så många saker kvar för mig att undra. Men aldrig, aldrig någonsin, kommer jag att våga fråga.

Om socker var det finaste ordet och nu börjar skivjäveln hacka också.

Fredag den 7 September 2007

skav

jag ska inte bara sitta här och rasa, gömma mig bakom murar i gränder undan gäng med blickar som skaver för inga blickar kan borra hål för min hud är gjord av lager på lager av metaller, stål bly och järn som inte rostar. Guld silver brons får du hänga runt någon annans hals för jag är ingen vinnare ingen tvåa ingen trea som blir avrättad på flygplatsen i demokratin Kina. Mina kläder är inte mina, de sitter snyggt men inte bra och jag avskyr trådarna som håller dem samman, håller inne på den jag är. Gamla skyskrapor faller inte för vindarna från öst, plågoandar, krav på mig själv en migrän som inte vill släppa ett ont i mitt hjärta en rädd hare som springer i fel riktning för vinden har vänt igen, och snart slås käftar blodiga på hans bekostnad.

gamla nitar som sitter slarvigt, gamla toner som skriker ut sin längtan efter rörelserna som förr föll sig så naturligt i mitt sätt, en rörelse till en blick som betraktade och granskade sin omgivning som läste sina fiender som brände sina vänners skepp som seglade till undsättning, hellre är min kropp blåsvart än din oskydligt söndersparkad.

Och jag slår av strängarna, spelar inga ballader i Amors skugga, falskt men rätt för själen, tonerna sliter upp de fasader jag byggt upp för att passa in i ett vuxenliv långt för tidigt utvecklat för mig att träda in i, när romantiken är den man söker för att ge för att skapa men jag står strax utanför ett pengaregn och de slipade mynten slår upp gatan framför mig, jorden fläks upp och brunsprängda sår täcker marken jag försent bestämde mig för att vandra, för jag befinner mig i ett mellanläge, ett inte, för sent att vända tillbaka för tidigt att gå vidare.

Kan inte trösta vänner jag förskjutit, kan inte gratta dem mina tulpaner har vissnat min chocklad har smällt, min röst bryr sig om vilka ord som kommer ut, mina tankar sorteras redan skallen och de som tar sig vidare censureras i strupen och de som kommer ut de lyssnar ingen till. bara fingrarna klarar av, tala sanningens språk som mitt kropp och själ snart glömt bort,och jag undrar, hur lång tid Miss Loverslane, hur lång tid har jag kvar innan mina röda soldater finner min hemliga passage och täpper till den tunneln med?

Det yttre speglar det inre, hos stickiga punkare och tatuerade djävulskap, hos dem som har byxorna vid knäskålen, hos de som kammar luggen rätt, de som är ungdomar men aldrig rakade skallen innan jobb intervjun. eller klippte topparna vid roten, längden spelar roll hos de som inte bryr sig.
Men mitt inre speglar inte mitt yttre, min spegelbild ser förvirrat tillbaka på själen, min spegelbild höjer på ögonbrynet åt själen som förvridet kastar sig i moshen. Min spegelbild och jag, vi hör inte ihop. Jag som aldrig skulle bli som de andra var, eller nej, jag som aldrig skulle bli annat än den jag var. Vad blev jag, jag blev en blyg sängrunkare med bdsm fantasier, male-domination, fast i verkligheten är det jag som är slagen i kedjor. och när tonårsflickorna hälsar, rodnar jag, när de mogna stirrar rakt ut i alltet, viker jag åt sidan för att inte skymma.

nitarna skaver, som blickar från gäng som jagar via blickar genom busstrafikerade torggator. jag tror jag vill gå ut, och jag kommer, men nitarna lämnar jag hemma. Jag är ett mellanbarn i ett mellanläge men det trappsteget har jag klivit av för länge sen.

Krossa min spegelbild,
bryt upp min revbenenskorg,
skav.

2007

september (2)