SylviaPlath
35 år från Stockholm
Dagbok
Dagbok - Oktober 2007
Söndag den 14 Oktober 2007 När du finns härNär du finns här Söndag den 14 Oktober 2007 GömställetJag gråter och gråter och jag vet inte varför.Det slutar aldrig. det kommer om och om igen. Kan inte göra något åt det heller. Allt känns bara sorgligt och jobbigt. Måste allting upp nu allt det jag har försökt täcka och gömma. All sorg har jag svept in, men det går inte längre att dölja. Tårarna pressar sig ut nu. Ingenting får undanhållas. Det är slut med mitt gömställe. Jag får väl helst bara ge upp och visa min svaghet. Erkänna att jag är den svage. Den emotionella. Säg bara orden och jag brister. Söndag den 14 Oktober 2007 Det gudomliga i mirakletJag finner den verksamhet som tillfredställer mig. Jag vilar och litar till livet.
Fulländningen av min skapande förmåga uppfyller mig, gör mig lycklig och tillfredställd.
Jag är nu alltmer i stånd att uttrycka mina känslor och mins kreativitet i mitt arbete.
Jag är älskad just därför att jag är som jag är! Jag vilar i mitt eget centrum. Jag litar på min egen styrka.
Jag säger nu: ja till döden, ja till mig själv.
Jag är nu redo att möta den partner jag alltid längtat efter att möta. Jag är nu redo för miraklet i mitt liv.
Jag är i harmoni med det gudomliga i ljuset som fyller och vägleder mig. Ju mer jag vet att jag inte vet, desto närmare det gudomliga är jag.
Jag är ett med universum! Jag är KVINNAN över mitt liv. Söndag den 14 Oktober 2007 The Black marauderOne day I will have my victory over him and I will swallow him like the dark unknown ocean. All our memories will fall apart. The poem I am will be mist and evaporate. In due time my heart will wither and seize to exist. Right now I have the choice to be or not to be. My dreams of tomorrow are the thoughts of today. Daring to cross over the abyss, longing to be the fool. Madness will be my role. The black marauder is my stumbling stone. How can I conquer him? I have fought him for a long time, but he only gets stronger. The more I fight the more l loose, but I can't stop fighting, I can't stop loosing. There is no way out or? Maybe he has something to tell me? I have never tried to talk to him. He has always been my enemy, never ever anything else. Who knows what he really is? Söndag den 14 Oktober 2007 Glömskans fallNova, Nova, Nova, Nova
Är du här nu Skall du komma från glömskans fall Är tiden inne nu min kära
Kommer han att komma nu Du, kommer eller
Förlåt, men det känns Det känns berörande
Ge mig tid, min kära, ge mig tid Och allt skall slås in.
Söndag den 14 Oktober 2007 Ditt sköteSkall jag bära Kommer det bli buret Vad skall ni bära
Är det min tid Kommer jag bli den näste Är det nu det gäller
Skall det bli min tur Skall jag bära igen Är det inte dags för någon annan
TYST. Detta är ditt jobb.
Söndag den 14 Oktober 2007 DomedagenÄr jag dömd till döden Är jag dömd till livstid Är jag dömd till förrädare Är jag dömd till fånge? Är tiden slut nu
Finns det någon återvändo Eller är detta mitt ödesbryggd Söndag den 14 Oktober 2007 Das Mädchen das bedeutet sehr viel für michWas soll ich machen Ist das das ende
Gibt es nicht mehr Zu denken oder zu hören
Was soll ich nur tun Wo bist du
Kann ich die hören oder bist du unsichtbar
Liebe, liebe, Nova, kann ich die sehen.
Tschüss mein Mädchen |
2007oktober (8) |