När jag skulle klä på mig inför dagen hoppade ett moll rakt upp i ansiktet och klängde sig fast likt en vild oxe dragandes på ett allt för tungt ok!

Nä,nä,nä, nej! Tänkte jag, inte idag av alla dagar! Men mollet satt kvar inkilad i vänster munläpp. Jaha! Jag får väl försöka dra på smilbanden i alla fall och bita ihop så inte mollet far ner i halsen och ställer till med mer oreda än den redan gjort bland mina solkiga kläder.

Men den tanken skulle jag inte tänkt! För ut från min mun for ett gäsp och då tog mollet tillfället i akt och satte sig i halsen. Så nu går jag molandes en melodi från förr som jag inte ens kommer ihåg namnet på!

Visa i hm, dralinna! tralla, hm,hm,hm!

Jag gav upp tanken på att få upp mollet ur halsen, så nu dagen före julafton så får väl mollet sitta där i halsen bland stämbanden och ge hals åt återstoden av min dag

Jag höll koll på ett smygande moll, men det är som att gå på minerad mark.. Man visste inte var ett A-moll kunde gömma sig! Då dök den plötsligt upp!!!!! Där jag satt vid mitt köksbord. Just som jag tänkte: Det.. här blir en dag i D-dur!!! Då stod det lömska A-mollet molande med ett snett flin i ett hörn.... Med alla konster och trix, försökte mollet få mig nedstämd. Han drog mig gång efter gång i armen för att få min uppmärksamhet! Han nynnade vemodiga sånger för mig, såg mig sorgset i ögonen. Till sist beslöt jag mig för att gå ut ur köket och istället pyssla med mina texter.

Men igår tämjde jag ett E-moll och blev musikaliskt rik.... men var dum nog att ta med E-moll puben! Alla E-koll på läget! Själv fick jag sitta sitta mol allena jämte en rödvinsandedräkt som vilt gestikulerade och till sist sluddrade fram:

Va'fan! Hörru! Kom igen nu dö! Ähh! Diin jävla hora! Tror du att du så jävla fiiiin?? Kan du inte svenska eller???

Svarade trött:

No hablo! Jag.....talar....i...k l a r..text!

Tänkte vafan gör jag här? Med en avslagen mineralvatten i handen??? Bland massa D-durare som träffar G-durare och en svartsjuk C-mollare som inte att han bara gör bort sig?

Så jag gick hem och satte mig med mina egna moll, och i en  fast i känsla av D-dur! Jag ska aldrig mer försöka att finna en konversation på ett hak! Nästa gång, om det blir mer än en gång? Då jävlar ska jag vara musikalisk i hela kroppen.