Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in






Dagbok

Dagbok - Mars 2009

« Tillbaka till dagböcker

Måndag den 23 Mars 2009

23 mars

23 mars

Idag kom du tillbaka från Norge, yay, men som alltid så pratar vi inte.
Du tittar knappt på mig. Vi pratade lite då jag visade låten jag hade gjort till dig och Kim till melodifestivalen och då sa du att den var bra och gav mig en tumme upp. Det var typ allt som hände mellan oss idag.

Jag gjorde ett test för att se om jag hade sjukdomen depression and guess what? Jag fick stempeln "Mild depression" och det testet gjorde jag då jag mådde normalt och inte som nu.

Uff. Fan vad jag mår skit just nu. Jag är deprimerad som fan.

Jag la mig i en stol bakom dig då du satt vid datorn men du gick iväg till en annan dator där det satt något och det enda jag kunde höra var er skratta.
Jag hade min luva över mitt ansikte och lyssnade på helios men det var kanske bra det för jag knep ögonen hårt och ville fälla en tår för jag skulle vilja vara den som var bredvid dig och skratta med dig.

Kanske du känner som jag känner för dig, jag vet inte, kanske är det derför du inte pratar eller tittar på mig. Jag kan alltid hoppas då på fredag så ska jag säga "Kill me so I can live" till dig och se vad du svarar.
Jag orkar inte må såhär längre. Jag är häldre krossad än att må förjävligt med att inte veta och bara leva i tankar.







Tisdag den 17 Mars 2009

FAIL!

17 Mars

Yay! Jag missade tåget med några minuter! Att bara se sitt tåg åka iväg, FAIL!
Aja, sitter nu här på station och skriver detta på min mobil medans jag jag ska sitta här i en timme för att vänta på tåget.

Jag har lust att skicka detta till dig bara för att se hur du skulle reagera...
Men vågar inte också har jag inte ditt nummer. FAIL!

Varför ska det vara så svårt? Hur kan andra bli tillsammans bara sådär? Hur kan det vara så enkelt för dem? FAIL på mitt liv -.-

Om vi kommer prata något mer än det vi gjorde i måndags och att timeningen är bra så ska jag säga att jag gillar dig men på ett smart sätt så det är lättare att fortsätta våra liv efter men du måste göra lite också. Snälla var inte lika svag som jag!

"Jag kan inte sluta tänka på vad du sa, det där med att jag kanske är kär i dig... Jag har tänkt mycket om hur det skulle bli om jag säger att jag älskar dig. "Tyvärr, jag känner dig knappt". Kanske det blir ditt svar men det struntar jag i. Jag kommer sitta fast här i denna känsla tills jag vet om det kan bli något mer än bara tankar och tycken. Tycker du om mig mer än en vän eller bara som en vän eller ens det?
Förlåt xxxxx men om jag inte får ett svar på det så vet jag inte vad... Om du säger ja blir jag glad. Om du säger nej så förstår jag dig och då kan jag släppa detta, glömma bort det. Du kommer inte skada mina känslor om du säger nej. Vi glömmer att jag ens sa detta och allt blir om det var minutrarna innan du började läsa detta...
Förlåt att jag också säger detta över msn, så feg som jag är, men om jag skulle säga det till dig, ansikte till ansikte, så skulle jag vara så nervös så du skulle inte höra något av det jag skulle säga.
Om du bara visste hur blyg jag är... Just nu sitter jag väll och kallsvettas något extremt p.g.a väntan på svaret. Jag hoppas att du kan se mig som en vän om du säger nej och att jag kommer släppa detta snabbt så du inte behöver vara orolig över att jag kommer försöka övertala dig till något.
Jag är förståelig och tar vilket svar det än blir med respekt.
Det jag känner för dig är inget tillfälligt. Ärligt talat då började det faktiskt första dagen på FMG. Du var så speciell, så egen. En sådan person som jag alltid har velat känna och trott att jag skulle börja tycka om och här står jag nu.
Jag ska sluta skriva nu så att du får tid att tänka/svara.".

Kanske något sådant? AHH Jag vill nästan skicka detta till dig nu men vågar varken eller har ditt nummer. FAIL!

~16 sms och skrivet på 55min men det skulle vara värt att skicka om svaret skulle bli det som det inte kommer att bli... FAIL på mig! Kill me so I can live! Om det ändå vore så enkelt...





 

2009

april (1)
mars (2)