Mr.Bro

36 år

från Stockholm

Dagbok

Dagbok - Juni 2006

« Tillbaka till dagböcker

En kort novell om en vardag med mamma i mina första skolår.

Torsdag den 8 Juni 2006

En vardag med mor.

Jag stiger innanför dörren och skriker \"Mamma! Vet du vad jag har gjort i slöjden idag?! En skål, den är jätte fin! Jag tänkte att du ska få den! =)\".\"Ja, oj va fin den va.\" säger mamma som sitter inne i vardagsrummet och stirrar på tv och har ingen aning om vad jag har gjort, om hon ens hört att jag talade till henne.

Jag går ut i vardagsrummet för att visa mamma vad jag gjort för en skål, men hon lyfter inte ens på ögonbrynen, så jag går ledsamt vidare in på mitt rum i min ensamhet och lägger skålen på en hylla efter vägen. I mitt rum plockar jag fram mina leksaksbilar och mitt lego och gör upp en lek blandat med mina tuffaste bilar och mina häfftigaste legobyggnader. Innan mamma ropar på att maten är klar har det hunnit blivit en lång lång kö på min bilmatta och många nya garage har tillverkats av gammla kartonger.

\"Maten är klar\" ropar mamma från köket. Det va makaroner och köttbullar idag, så jag lämnade mitt rum för att bege mig till köket för att äta illa kvickt. Det var nämligen en av mina favoriträtter, pappa skojade alltid med mig om makaroner när jag va mindre. För en gång när jag va runt 4-5 så gick pappa in och duschade efter att ha lagt upp mat på min tallrik. Men det slutade med att jag tröttnade på att äta så jag kastade iväg en makaron och upptäckte att den fastnade. Sen när pappa kom ut i köket så va skåpluckor, tak, väggar och kylen och frysen fulla med makaroner. Pappa började bara skratta åt det hela och börja göra rent.

När jag kom ut i köket satte jag mig ner och började lägga upp mat på tallriken, alltid mer än vad man orkade. Sen tog jag upp gaffeln i min högra hand för att börja äta på min favoriträtt i lugn och ro, dvs enda tills mamma upptäcker att jag bara äter med min gaffel och att jag har den i min högra hand. För som vanligt så gnäller hon alltid över det, alltid samma sak, men nu är inte pappa hemma så nu finns det ingen som kan försvara mig.

\"Men, Rickard, kan du inte hålla besticken rätt.\" säger mamma, som alltid.
\"Jo, det kan jag, men det är mycket lättare såhär.\" sa jag och använde det som motivering, som alltid.
Efter bara några minuter så skriker vi åt varandra, bara för att jag inte vill ha besticken så som man ska ha dom just nu, som alltid. Men det slutar med att ingen av oss har ätit upp och vi sitter båda två och gråter i varsitt hörn av lägenheten ihopp om att pappa snart ska komma hem och lösa våran konflikt, som alltid.
Men, det hände att han ibland låg på sjukhus och då va vi tvunga att lösa det själva på något sätt, vilket inte hände förns det va dags att gå och sova då hon kom in och sa, \"kan vi inte bli sams igen\".

Veckan gick och fredagen kom, pappa låg fortfarande inne på sjukhuset och jag började bli lite orolig, men det har ju aldrig varit något farligt när han legat inne. Hur som helst så vad detta den bästa dagen på veckan, fredag innebar godis dag, trodde jag ja..

Jag kommer hem från skolan och går direkt in på mitt rum och börjar leka med mina leksaker som vanligt, men idag varade de inte sålänge förns jag gick ut i vardagsrummet och satte mig framför tv:n i soffan där mamma sitter och tittar på tv.
\"Mamma, kan jag få tjugo kronor att handla godis för?\" frågade jag försiktigt efter en stund, de va ju fredag.
\"Vi måste ju äta först.\" sa mamma. Så jag gick in på mitt rum tog upp min lek som jag lekte för bara några minuter sen.

Tiden gick och mat åt vi, men idag va jag väldigt lydig så något bråk blev de inte av, annars skulle jag ju kanske inte få mina godispengar. Jag ställer samma fråga igen, och får som svar, \"Nej, jag har inga pengar hemma, de är pappa som har dom\". En pojke som går i tvåan och inte får sitt utlovade godis. Hon sa ju nyss att att vi måste äta först bara, eller sa hon inte det? Inbillar jag mig bara? Nej, klart jag inte gör. Jag blir stum av förtvivlan, men efter stund slänger jag ur mig några oviktiga ord och går in och gråter på mitt rum. Mamma kommer inte efter, inte ens tröst får man, tv:n är viktigare än mig trotts att jag borde vart hennes bästa och mest värdefullaste födelesedagspresent någonsin.

När jag kom upp i högstadiet och började se klarheter i saker och ting så kom de fram att hon gömde pengar i plånboken för sin egen skull, hon knullade med en annan bakom ryggen på pappa och alla oss andra ett antal år, hon va ju så duktig som jobbade så hårt och jobbade över väldigt ofta, de gjorde hon väl med nöje. Bara något år innan mamma och pappa skiljde sig så började hon släktforska väldigt mycket, det gjorde hon säkert också med nöje, hon hade nog jätte trevligt då. Lovar att hon tänkte nog på oss här hemma hela tiden, verkligen. Men bara så ni vet så den \"mannen\" är den person som hon är gift med idag..
Det finns två saker till mamma va väldigt bra på, de va att leva dubbelliv och få sina vänner att hata henne.

2018

mars (1)

2006

juni (1)