Night_nymph

37 år

från Borås

Dagbok

Dagbok - April 2011

« Tillbaka till dagböcker

Måndag den 25 April 2011

Suck

Frustrerad
motvillig
Irriterad
Rastlös
är jag.
Vill vara tvärtom.
Varför blir jag alltid så här om kvällarna?
Jag blir så...jag vet inte, jag får inte fart på mig själv
jag bara sitter och glor på dataskärmen
Har alltid blitt så här.
Precis sent om kvällarna känner jag mig så.
Det är så jäkla jobbigt. Man tänker på hur mycket man kunde ha gjort eller göra.
Men ändå sitter bara bara stilla. Okej, nånting gör man väl...men jag klarar inte riktigt va att känna denna meningslöshet så fort jag sätter mig vid datorn under en längre tid. Jag är trött, jag borde sova, men vill inte, vill göra vettiga saker. Sova är förvisso vettigt. Men sen kommer en ny dag, vad ska man göra då? Suck...denna eviga rastlöshet is killing me. Snälla, ta mig härifrån?

Tisdag den 12 April 2011

sdjklfjlg

slhjdfhjkfg, jag kan inte skriva, jag har ingen motivation, eller inspiration. fast det kanske jag har, men jag är så dålig på att sätta igång...suck. jag vill ju skriva en bok! varför kan det inte vara lätt att hitta på nåt intressant att skriva om? blä, fan också. skrivkramp jomenvisst. hejsvejs.

Måndag den 4 April 2011

Olika tankar.

Jag är så trött på mina tankar, att känna som jag gjort. Deprimerad alltså. Detta med depression är verkligen en destruktiv kraft, fast okej, det finns folk som är mycket mer djupt deprimerade än jag är. Jag skadar inte mig själv, har aldrig gjort, jag får inte ångestattacker. Det är ju ändå skönt. Det kunde alltid vara värre, som man kan säga. Men även om man bara känner så, så tar det kraften ur en, man vill inget, känner inte för nåt. Och samtidigt borde jag må bättre nu...tror jag. För vissa saker går ju ganska bra nu. Men det spelar kanske ingen roll, för vissa människor har ju allt, men mår ändå pest. Det är knepigt det där, att veta hur man ska kunna finna sig lycklig, det går nog inte att tvinga fram, känslor är nog inget man styr över? Känslor bara finns där, ändras och tar olika former. Känslor är märkliga. Ibland säger man att tomhet är värst, det är nog så. Att känna sig ensam är också hemskt. Men samtidigt KÄNNER man ju tomhet...så tomhet är väl även det en känsla? Om man inte skulle känna nånting alls, det är väl då man uppfattas som psykopat. Folk som saknar empati. Men man är ju inte ond för det, det kan ju inte dessa människor hjälpa. Det beror på en störning i hjärnan. Däremot kan dem ju utföra onda handlingar. Hjärnan slutar aldrig att fashinera mig, den innehåller så oändligt mycket. Ingen människa är nog varken helt ond eller helt god, alla har dåliga och bra sidor. Hitler älskade ju djur, alltid nåt? Man vill ju helst inte se sig själv som ond, man alla kan nog utöva onda handlingar beroende på olika situationer man kan hamna i. Ondska intresserar mig, jag undrar vad som får en människa att kunna begå bestialiska brott. Vad som orsakar det.
Äsch, nog om depression och ondska. Nu slipper jag i alla fall tänka på det innan jag lägger mig, kanske. Dumt nog cirkulerar ofta dumma och jobbiga tankar runt innan man ska sova, kanske därför jag drömmer så mycket mardrömmar? Ska försöka tänka på roliga, fina tankar istället. Jaja, jag skrev som sagt mest av mig, ska göra det oftare, då kanske det blir mindre kaos i hjärnan.

God natt!

2013

januari (1)

2011

maj (1)
april (3)
januari (2)