MissJ

33 år

Dagbok

Dagbok - Oktober 2019

« Tillbaka till dagböcker

Commitment issues.

Tisdag den 29 Oktober 2019

Adjö

Jag vet hur man säger adjö.
Ägnat det större delen av mitt liv.
Relationer har avslutats från ingenstans.
Jag stack.
Jag sticker fortfarande.
Jag hade inte litat på mig om jag vore någon annan.
Eller kanske.
Om jag var modig nog.
Jag övar på att stanna.
Att känna och inte backa.
Att inte sluta mig helt när det blir för tungt.
Även jag kan behöva en axel att luta mig mot.
Någon som säger klyshigt att det blir bra.
Vid tillfällen som det inte ens blir det.
Ljuger du för mig? Eller ljuger jag för mig?
Jag vet fan inte.
Dock så vet jag att jag tröttnat på att springa.
Börjar bli en sådan som stannar kvar.
Det var påtiden.
Kan jag samla in de hjärtan och hopp jag krossat & säga förlåt?
Alla minnen jag bär på med människor jag inte ens känner idag.
Det där har byggt mig.
Raserat mig med.
Onda cirklar & invanda mönster.
Jag är kanske inte så mycket bättre än min barndom.
Jag beter ju mig fortfarande som då.
Så nu när jag blivit bra på att älska mig själv.
Kan jag kanske äntligen våga älska andra.
Inte som de vill.
Utan till den mån jag är kapabel till.
Ganska mycket.
Jag är en introvert skithög egentligen, men det syns inte på mitt ansikte.
Tur det.
Men hade de jag sårat pratat med varann så hade de sett mönster.
En människa på resande fot kan inte bära alla med sig.
Det blir för tungt.
För jobbigt.
Du vill inte se mig när jag flyr ifrån mig själv.
Undviker speglar och allt som är för tydligt.
När jag sysselsätter mig för att slippa känna.
Ber tårarna som knackar på dörren att komma tillbaka en annan dag.
Jag är inte hemma nu.
Så blir jag ovän med mig själv.
Tills jag vågat känna.
Då blir jag ett med mig själv igen.
Vågar svara på frågan om hur jag mår utan att ljuga.
Utan att förmildra.
Bara sådär.
Fan vad jobbigt det är att vara jag.
Men fan vad jobbigt att vara någon annan.
Jag gläds åt de mest löjliga saker.
Sådant ingen annan märker.
Mycket av det håller jag för mig själv.
För det blir aldrig lika speciellt när jag talat om det för någon annan.
Av alla jag känner känner jag 4 till som jag.
Den fjärde försvann.
Så som jag brukar göra.
Kanske hann hon före?
Jag är överväldigad för det mesta.
Ögonlocken tunga o de kvittar hur länge jag sovit.
Själen får aldrig besök av John Blund.
Kanske tur.
Jag hade nog inte litat på den jäveln.

2019

oktober (1)