Daphne

24 år

från Stockholm

Dagbok

Dagbok - April 2022

« Tillbaka till dagböcker

Torsdag den 14 April 2022

Gränser för självet

Jag känner mig ensam i min egen kropp! Hur är det möjligt? känns inte som någon vill vara med mig tillräckligt länge för att verkligen lära känna mig, för att jag verkligen inte bara ska vara rädd för att den ska vända mig ryggen. Då är det bekvämt med människor som alltid vänder mig ryggen, som inte finns där, och finns folk där utan anledning blir jag orolig att nåt är fel, orolig att jag kommer luras, att det bara är en tidfråga innan detta snälla beteende blir något helt annat! Att jag luras in, bjuds in till en fest av mitt eget kött som saknar motstycke. Då är det bättre att hålla sig till sig själv, att även om det där hoppet finns där, det där hoppet om att det ska finnas människor som finns där, som ger mig trygghet, som inte bara har mig till sina trasigheter så är rädslan för stor, rädslan är för stor för att ge mig själv. Men vad händer om att ge sig själv är ett felslut, att man faktiskt inte ska ge sig själv till någon. Och att det egentligen är så att man ska ge sig själv det man behöver och att andra människor bara är delar av det man behöver, de ska inte bekräfta om man är värd det man behöver eller inte, utan vill jag prata eller vara med någon så kan jag försöka vara det och sen om den andra också vill det kan båda försöka tillsamman men om den andra inte vill det så är det också okej för det är inte en indikation till att man själv inte är värd det man vill ha, den personen var bara inte rätt person, den hade inte möjlighet att ge en det, gör heller inte den till en dålig person, bara inte rätt just då för just det man själv gillade och ville ha. Vad man gillar och vill ha har bara med en själv att göra vilket gör att det är ingen annan som skulle kunna vilja ha det bättre än man själv vill ha det. man är helt unik och saker har värde för att dom har värde för en själv och ingen annan. För värdet ligger hos en själv. Och det är i en själv som människor och saker betyder något, inte i någon annan!

De som påstår sig veta bättre, vad man behöver, vem man är och hur man ska göra saker utan att lyssna på en själv är inga man ska lyssna på och de som påstår sig vara mer värda än en själv eller inte respekterar ens egna behov och gränser är människor som inte är bra för en och ofta människor som inte respekterar sig själva så bra! Min existens är aldrig i konkurrens med någon annans. Jag är så trött på att vara supply åt någon som inte erkänner att det är det jag är. Det är en sån kränkning, att åderlåta mig själv till någon som inte erkänner att det är något den behöver även om den tar det hela tiden. Att bli skuldbelagd för att ta hand om mig själv, känna mig självisk för att respektera mina egna gränser som om det stod i konkurrans med att någon annan skulle ha möjlighet att respektera sina egna gränser. Att respektera sina egna gränser har man alltid rätt till och de som påstår annat är människor man inte ska ha i sitt liv och går man över sina egna gränser måste man sedan sätta upp gränser för att ladda om, att sätta upp gränser är att ta ansvar för sig själv och att inte sätta upp dom är att inte ta ansvar för sig själv och att inte ta ansvar för sig själv gör att man projicerar ut skuld och ansvar hos andra som inte är deras vilket också gör att man känner sig väldigt maktlös i sin situation. Att vara maktlös gör en i sin tur väldigt olycklig och dränerad och bitter och arg vilket inte är bra för sig själv och heller inte för andra. Och går folk över ens gränser trots att man satt upp dem är det inte ens fel men något man måste ta ansvar för genom att ta bort den personen från ens liv, sätta upp en permanent gräns där den andra inte längre får vara i närheten av en för att den inte är att lita på, för att gå över människors gränser när dom satts upp är inte ett okej beteende, ber den personen om ursäkt kan den få en chans men fortsätter den med ett sådant beteende ska den inte vara i ens liv.

Har man familjemedlemmar som är gränslösa och manipulerande för att de har svårt med andra människors gränser får man lära sig att deras beteende inte är farligt utan att det är en skada de har om att gränser är något farligt men att eftersom det är man själv som sätter upp gränsen vet man ju själv att den gränsen inte är något farligt. Att man inte sätter upp den för att skada eller överge, eller för att manipulera eller för att den andra ska bli rädd utan för att man respekterar sig själv och sina egna behov och i längden kommer människorna runtomkring en lära sig att ens gränser bara är självrespekt vilket också kommer sätta exempel för självrespekt hos andra. Att självrespekt inte är något farligt. Och att man tar ansvar för sig själv och sina egna behov vilket gör att människorna i ens omgivning har lättare att behandla en själv med respekt och därför också sig själv med respekt. Det är en skada att påstå att andras behov och personliga gränser är något som görs för att skada en, en skada som endast kan helas av att sätta upp personliga gränser.

2022

december (2)
september (1)
april (1)
mars (2)