Jag visste inte att nätter som långsamt

sorgmodigt dör

förvandlas till solskensdagar

som en fjäril kryper

ur sin puppa

inte heller visste jag att din fjuniga haka

skulle stryka mot min kind

rummet bada i solljus

och vi skulle älska varandras grånade hår

som en vinterfrusen älv

ryter fram om våren

Jag visste bara att jag aldrig

aldrig någonsin

skulle träffa någon annan som du

så udda

och annorlunda än vad jag förut mött

som skulle ge mig en känsla

av att vara vacker

så vacker

Jag visste bara att leva i nuet

och att älska

innan daggen föll