Jag kommer aldrig att glömma dina ögon

hur de sög in mig

och fick mig att slungas ut i universum

jag kan inte förklara det

men jag visste bara att jag måste ha dig

Ja jag vet ju hur jag var med min envishet

och hur jag gav dig Helloween

samtidigt som du böjde dig fram och kysste mig

[in the middle of a heartbeat]

och vi föll ner från soffan

Vad jag älskade dig då

trots din kroppstyngd och min nacke mot bordsbenet

För du

har man legat nerborrad i en grop av snö

en tidig aprilmorgon

tre kilometers bilväg och ett helt liv hemifrån

för att älska i vårgryningen

för att leva i ljuset av en vinterblek kropp

och känna dess rörelser viska om sommarvågor

skvalpande

mot en väntande strand

har man i alla fall levt

och fått göra det djupt i dina mörka ögon