det sover
sådär vackert i min hand
det andas, minner om liv,
kärlek och försvunna band

det sover så ljuvligt
smekandes min dag
förlovad i sin enkelhet
bultande och svag

förenad i ett liv
sorgtyngda strider
sover i sin ledsamhet
läkande var det lider

så skört
så förbannat lent
små andetag syns
aldrig för sent

ett helt liv kämpar den
aldrig en klagan du hör
näring av små blickar
obesvarat och den dör

det sover
med berusande smärta
i min hand jag håller
ditt brustna hjärta