Av alla sekunder som hinns
med, de tusentals dagar jag levt,
tycks det mig skrämmande, och skevt
att blott en handfull stunder jag minns;

fragment av gamla negativ
i ett fotoalbum som har bränts,
och i vars sämsta bilder vänts
delvis, och som därmed mist sitt liv.

Vid vissa regntyngda, grå dagar,
som melankoliskt sveper bort
mina tankar, kan jag helt kort

höra dess begravningsmässa,
och hur bortom graven dessa
bortglömda, döda dagar klagar.