Bland stora män är jag en dvärg,
min själ är djup, min aura vit.
Jag dväljs i grottor, djupa berg,
en tyst och vacker eremit.

I svarta nätter vandrar jag,
i mörka hav har jag mitt hus,
i kyla finner jag behag,
i mörkret endast ser jag ljus.

Min kropp är svag, min hand är stark,
mitt rike gränslöst i sin prakt.
Mitt skepp är en gigantisk ark.
Din fruktan är min härskarmakt.