Mot ödsliga stränder
där väller vågorna in
från havets vilda rum
som ilskna babianer

Med vindarnas hjälp
skvalpar de mot klippor
tar gryningen till orda
och erövrar det sanna

Mot snövita stränder
slår de så förföriskt
kring fiskmåsens rike
har vågorna sin makt

Från horisontens vyer
går vågen med kärlek
den sjunde i ordningen
tar sats med det goda

Mot vingklippta vyer
där stormen river hav
når sjunde vågens iver
sitt band till jorden

Vid solblekta snäckor
där vilar livets allvar
till saknad av regnet
sker vågornas förening

På klippors barrikader
slår drivvedens doft
sprucken och oansenlig
sprudlar den av liv

Kring ödsliga stränder
är sjunde vågen stark
där under himlens ljus
bugar den med kärlek