Jag spelar för rymden
i svala vinternatten
en vilande stämning
där över fruset vatten

Till dragspel och flöjt
får månen en sång
den flödar till toner
kring månvarvets gång

Ett stjärnfall är synligt
på himmelens höjd
jag sjunger ballader
och känner mig nöjd

Den stjärnan har tänts
nog tusentals gånger
och njutit av ljudet
kring själslivets sånger

I sommarens gryning
jag väcker en lust
hos solen däruppe
som vaknade just

Så sakta den färdas
till toner så sköna
naturen den vaknar
på ängen den gröna

När höstregnet faller
jag spelar på luta
det får mig att blicka
mot himmelens ruta

Jag spelar så vackert
jag någonsin kan
och tonen jag framför
är ärlig och sann