Och den spänningen dämpas så rätt beslut fattas.

"Är den personen verkligen rätt för mig?"

Många gånger finns det något man kan se
något som behövs i sitt liv som en nystart
och det är just, nystart som ibland behövs
så, ge inte den personen makt över ditt liv
behåll alltid känslan av "Att allt ordnar sig"
så sa min far till mig varje gång jag var där.

För jag måste tro att tillsammans kommer
allt att ordna sig till det bästa i en harmoni
för att få stillhet och ro i tanken skriv gärna
dina mål och bryt ner dessa till dina delmål
så är ni förberedda på dagen då vi sjösätter.

(En snabbt skriven text när känslorna är för starka)

Och väntan är så outhärdlig

Vad väntar oss i framtiden

Och vilka vill vi

Vi kan förändra

Och få tillbaka den egna vägen

Tror ni också att vi vet vår väg redan som barn?

Men att omgivningen inte vet vilka vi är?

Det viktigaste är att se sitt inre liv
för hur ska vi förstå dina behov
om du inte själv känner din väg?

Hm, hitta på mer text..

"Över bron" = hur ska jag komma över det?
"Under bron" = hur ska jag ro detta iland?

Frågan, var befinner jag mig?
I ett överläge eller i ett underläge?

Och vilken är min utgångspunkt?

Är det tryggast att gå över eller att gå under?

(Under ett pågående övergrepp, spelade jag död.)

Kanske jag "går över lik" eller
reser mig och bara överlever?

"-Så det var flera offer med!?"

"-Ja, det är dem jag vill dela
mitt arbete med i framtiden."

För..

När man känner att man verkligen
behöver den specifika personen,
så är det gärna förknippat med
lite oro och ibland, en lätt ångest
känsla, ofta är det som att man
kunde gå sönder av längtan och då..

är det verkligheten som är och
risken finns där, att bli sviken.

Hur förbereder man sig för det?

"-Var dig själv, så klarar du dig."

Glöm inte att bli trygg i dig själv, också!

(Phu, nu orkar jag inte hitta på mer text.)