Nu sjunger syrsorna
höstens sista sång
de värmer atmosfären
ty vintern kan bli lång

Nu faller trädens blad
så blekta genom natten
de flyter längs stranden
på älvens klara vatten

Nu klinga frosten stilla
sin ton vid älvans spår
och kryper allt närmre
där vinterstormen går

Nu rusar havets stormar
på väg mot sina stränder
en iskall hymn i vinden
till stjärnorna de sänder

Nu spelar höstens harpa
sonat på vita strängar
en sådan vacker ton
kan ej köpas för pengar

Nu sover syrsans toner
och tyst det är på dagen
ett lugn har funnit frihet
och själen blir betagen

Nu flyger vildgässen
som plogar mot söder
det tar sig över sjöar
där solstrålen glöder

Nu vissnar skogens näva
och höstregnet gråter
betraktelse av stunden
som snart kommer åter